LärarfokusArtiklar

Ett klassrum utan mattebok, så här kan det se ut

Julia Tillenius jobbar på Lillkyrkaskolan utanför Enköping och undervisar åk 5 i matematik, svenska, engelska, SO, NO och bild. I sin matematikundervisning har hon gått ifrån läroboken helt och använder istället Magma fullt ut.
Julia Trost
Jan 22

Det har gått tre år sedan Julia började arbeta som lärare och hon är fast besluten om att göra matematikundervisningen så rolig och engagerande som möjligt för sina elever. När hon ser tillbaka på sin egen skolgång så fanns det ingen lärare som lyckades med detta och det gjorde att matematiken varken blev begriplig eller särskilt rolig. Istället fick hon kämpa med matte och upplevde det som svåraste ämnet i skolan. Idag jobbar hon därför stenhårt för att skapa motsatta upplevelser hos sina elever.


Redan i åk 4 märkte Julia att kunskaperna i hennes elevgrupp var väldigt spridda och för att kunna främja elevernas utveckling var matteboken inte det bästa verktyget. Med stöd från en peppande rektor valde hon istället att undervisa utan lärobok. Hon gick över till att använda Magma fullt eftersom hon fortfarande kan undervisa helt enligt läroplanen.

Julia berättar att Magma gör det enkelt att följa elevernas utveckling och flexibiliteten kring hur hon kan differentiera undervisningen har gjort stor skillnad i hur matematiklektionerna utvecklats. Hon berättar t.ex. att behovet av ha massvis av matteprov inte längre finns på samma sätt då Magma ger en tydlig överblick över elevernas kunskaper. Ibland görs lite slumpmässiga avstämningar när hon känner att det behövs efter ett arbetsområde, men översikten på daglig basis direkt i klassrummet ger henne underlag för att fatta informerade beslut och förenklar den formativa återkopplingen.

Magma har gjort det möjligt att differentiera mina lektioner utifrån elevens kunskapsnivå. Jag kan lätt anpassa lektionerna efter eleverna som deltar utan att det är utpekande.

Eleverna har tagit emot boklösa mattelektioner på ett väldigt bra sätt, de få som ibland kan sakna att skriva på ett papper får självklart göra det men de flesta känner bara positiva saker kring Magma. De med läs- och skrivsvårigheter använder alltid uppläsningen och den direkta feedbacken gör eleverna motiverade på ett sätt Julia inte upplevde boken gjorde. Det hon också märkt är att Magma fungerar väldigt väl för hennes elever med NPF-diagnoser då designen i appen är enkel, stilren och tydlig. Att eleverna får en uppgift i taget och kan se sin egen progression underlättar för dem. Flera elever som inte har svenska som modersmål har börjat i klassen och Julia berättar att Magma är ett fantastiskt hjälpmedel då uppgifterna går att översätta. Språket utgör inget hinder för dem att visa sina kunskaper i matematik, vilket det hade gjort om de arbetat med boken. Alla i klassen kan delta och arbeta i samma plattform, på samma villkor.

En vanlig mattelektion börjar med att klassen samlas framför deras stora interaktiva skärm. Julia börjar med en kort genomgång av arbetsområdet och sedan får eleverna sätta igång med två genomgångsuppgifter som hon delat ut till klassen i Magma. Först får eleverna räkna igenom den första övningen en och en och Julia håller koll på eleverna via resultatmatrisen i lärarläget. När alla är färdiga får de prata med en kompis om sin lösning, och ges även chansen att ändra sig om de inser att de gjort fel. Sedan går de igenom uppgiften tillsammans på den interaktiva skärmen innan eleverna sätter igång och arbetar med den andra övningen på samma sätt. Om Julia upplever att eleverna förstått (vilket ofta är fallet med detta upplägg) så får eleverna sedan räkna på självständigt i Magma. Hon har förberett övningar till eleverna utifrån deras kunskaper i matematik, vissa har lättare uppgifter och andra har svårare. Ibland avslutar hon lektionen med en exit ticket för att tydligt se vilka som hängt med och inte. Hittar hon en elev som inte lyckats kan hon med några klick tittar närmare på lösningarna och här blir även funktionen med att spela upp uträkningarna väldigt användbar.

Tack vare att jag kan spela upp elevens lösning så kan jag också få se var eleven hamnar på fel väg och kan då förbereda en individuell genomgång för nästa lektion med förhoppningen att eleven då förstår.


Julia upplever att hennes elever älskar Magma och att intresset och peppen för att lära sig mer matematik märks hos hennes elevgrupp. När hon utvärderar en lektion där Magma inte varit inkluderat är det alltid samma feedback som eleverna lämnar, nästan alla vill jobba med Magma. Det är tydligt att Julia hittat ett bra upplägg för att skapa just den lärmiljö hon själv känner att hon gick miste om när hon gick i skolan. Ett klassrum där matematik både är begripligt, roligt och som väcker elevernas lust att lära.

Följ Julia på instagram där hon delar massa tips om digitala arbetssätt i klassrummet: @frokentillenius

LärarfokusArtiklar

Ett klassrum utan mattebok, så här kan det se ut

Julia Tillenius jobbar på Lillkyrkaskolan utanför Enköping och undervisar åk 5 i matematik, svenska, engelska, SO, NO och bild. I sin matematikundervisning har hon gått ifrån läroboken helt och använder istället Magma fullt ut.
Julia Trost
Jan 22

Det har gått tre år sedan Julia började arbeta som lärare och hon är fast besluten om att göra matematikundervisningen så rolig och engagerande som möjligt för sina elever. När hon ser tillbaka på sin egen skolgång så fanns det ingen lärare som lyckades med detta och det gjorde att matematiken varken blev begriplig eller särskilt rolig. Istället fick hon kämpa med matte och upplevde det som svåraste ämnet i skolan. Idag jobbar hon därför stenhårt för att skapa motsatta upplevelser hos sina elever.


Redan i åk 4 märkte Julia att kunskaperna i hennes elevgrupp var väldigt spridda och för att kunna främja elevernas utveckling var matteboken inte det bästa verktyget. Med stöd från en peppande rektor valde hon istället att undervisa utan lärobok. Hon gick över till att använda Magma fullt eftersom hon fortfarande kan undervisa helt enligt läroplanen.

Julia berättar att Magma gör det enkelt att följa elevernas utveckling och flexibiliteten kring hur hon kan differentiera undervisningen har gjort stor skillnad i hur matematiklektionerna utvecklats. Hon berättar t.ex. att behovet av ha massvis av matteprov inte längre finns på samma sätt då Magma ger en tydlig överblick över elevernas kunskaper. Ibland görs lite slumpmässiga avstämningar när hon känner att det behövs efter ett arbetsområde, men översikten på daglig basis direkt i klassrummet ger henne underlag för att fatta informerade beslut och förenklar den formativa återkopplingen.

Magma har gjort det möjligt att differentiera mina lektioner utifrån elevens kunskapsnivå. Jag kan lätt anpassa lektionerna efter eleverna som deltar utan att det är utpekande.

Eleverna har tagit emot boklösa mattelektioner på ett väldigt bra sätt, de få som ibland kan sakna att skriva på ett papper får självklart göra det men de flesta känner bara positiva saker kring Magma. De med läs- och skrivsvårigheter använder alltid uppläsningen och den direkta feedbacken gör eleverna motiverade på ett sätt Julia inte upplevde boken gjorde. Det hon också märkt är att Magma fungerar väldigt väl för hennes elever med NPF-diagnoser då designen i appen är enkel, stilren och tydlig. Att eleverna får en uppgift i taget och kan se sin egen progression underlättar för dem. Flera elever som inte har svenska som modersmål har börjat i klassen och Julia berättar att Magma är ett fantastiskt hjälpmedel då uppgifterna går att översätta. Språket utgör inget hinder för dem att visa sina kunskaper i matematik, vilket det hade gjort om de arbetat med boken. Alla i klassen kan delta och arbeta i samma plattform, på samma villkor.

En vanlig mattelektion börjar med att klassen samlas framför deras stora interaktiva skärm. Julia börjar med en kort genomgång av arbetsområdet och sedan får eleverna sätta igång med två genomgångsuppgifter som hon delat ut till klassen i Magma. Först får eleverna räkna igenom den första övningen en och en och Julia håller koll på eleverna via resultatmatrisen i lärarläget. När alla är färdiga får de prata med en kompis om sin lösning, och ges även chansen att ändra sig om de inser att de gjort fel. Sedan går de igenom uppgiften tillsammans på den interaktiva skärmen innan eleverna sätter igång och arbetar med den andra övningen på samma sätt. Om Julia upplever att eleverna förstått (vilket ofta är fallet med detta upplägg) så får eleverna sedan räkna på självständigt i Magma. Hon har förberett övningar till eleverna utifrån deras kunskaper i matematik, vissa har lättare uppgifter och andra har svårare. Ibland avslutar hon lektionen med en exit ticket för att tydligt se vilka som hängt med och inte. Hittar hon en elev som inte lyckats kan hon med några klick tittar närmare på lösningarna och här blir även funktionen med att spela upp uträkningarna väldigt användbar.

Tack vare att jag kan spela upp elevens lösning så kan jag också få se var eleven hamnar på fel väg och kan då förbereda en individuell genomgång för nästa lektion med förhoppningen att eleven då förstår.


Julia upplever att hennes elever älskar Magma och att intresset och peppen för att lära sig mer matematik märks hos hennes elevgrupp. När hon utvärderar en lektion där Magma inte varit inkluderat är det alltid samma feedback som eleverna lämnar, nästan alla vill jobba med Magma. Det är tydligt att Julia hittat ett bra upplägg för att skapa just den lärmiljö hon själv känner att hon gick miste om när hon gick i skolan. Ett klassrum där matematik både är begripligt, roligt och som väcker elevernas lust att lära.

Följ Julia på instagram där hon delar massa tips om digitala arbetssätt i klassrummet: @frokentillenius

More episodes

No items found.